tisdag, januari 30, 2007

Steg i rätt riktning

På fredag ska jag på jobbintervju i Nässjö. Håll tummar o tår allihop.

Etiketter:

fredag, januari 26, 2007

Sjukt...

Bara några kilometer bort mördades 8-åriga Tobias.
Och än en gång en psyksjuk man som utförde dådet.
Vad kan man säga. Det behövs folk inom vården! Så enkelt är det!
Jag har haft tur som hamnat i behandling, men det tog sin tid. Fick vänta i 1½ år från att jag skrevs upp på väntelista för psykolog till det att jag fick min första tid. Mycket hann hända innan dess, men tack och lov fick jag hjälp från annat håll, såsom familjen och vänner när det väl behövdes. Och mig själv, hittade en väg att bearbeta allt på ett effektivt sätt. Det gör mycket. Det jag får hjälp med nu ligger längre tillbaka i tiden - och hur blir man av med så gamla känslor..
Det handlar inte om att psykvården gör ett dåligt eller bra jobb, det handlar om att de behöver dels mer pengar och dels fler människor som jobbar där, utbildade sådana. Så det är vad vår nya regering måste satsa på. Inga fler ska behöva sätta livet till.

Och så för min egen del..tja, jag såg den nya filmen "Rocky Balboa" häromdagen. Den gamle räven höll några tal som berörde. Det här sa han till sin son:
"Let me tell you something you already know. The world ain't all sunshine and rainbows. It is a very mean and nasty place and it will beat you to your knees and keep you there permanently if you let it. You, me, or nobody is gonna hit as hard as life. But it ain't how hard you hit; it's about how hard you can get hit, and keep moving forward. How much you can take, and keep moving forward. That's how winning is done. Now, if you know what you're worth, then go out and get what you're worth. But you gotta be willing to take the hit, and not pointing fingers saying you ain't where you are because of him, or her, or anybody. Cowards do that and that ain't you. You're better than that!"
Något för mig att läsa om och om och om igen....

Etiketter:

måndag, januari 15, 2007

Storm och enfald

Så kan vi lägga den 14:e januari till minnet som en dag då det rörde på sig nåt så ordentligt. Och visst handlar det om allas vår Pelle. Det faller sig väl naturligt antar jag. Och först och främst -medierna. Visst är det bra att det rapporteras om vad som händer och så vidare. MEN jag känner att de går allt för hårt åt mot elbolagen - E-on i synnerhet. Okej, de har inte gjort så bra från sig efter Gudrun - men de har lärt sig. När jag hörde en intervju i lokal-TV med en representant så kändes frågorna riktade som kritik mot dem med tonfall och allt. Och seriöst! Låt dem va! När något sånt här händer - det är ju uppenbart att det är massivt så kan de inte gå ut på natten och röja, det är ju rent livsfarligt.

Och livsfarligt ja. Fyra personer har omkommit i stormen. I alla medier var det genomgående tipset: Gå inte ut! Men stannar folk hemma? Nej. De går och handlar och allt. Även här var det en intervju på lokal-TV med en kille från farmartjänst som var ute och röjde på vägarna och hans arbete försvårades inte bara av att det ständigt föll nya träd över vägen - utan också av att det var många bilar ute. En bild visade ett gäng bilar som stod och väntade - och några som stod och pratade. Kan bara tänka mig vad som sades - nåt i stil med "Det är för dåligt att de inte kan hålla ordning på vägarna!" Är det storm ska man inte åka ut med bilen längre bitar. Seriöst! Det var en man som omkom när ett träd föll över hans bil. Maximal otur, men jag måste fråga mig vad hans ärende ute var. Det var säkert inget direkt livsnödvändigt. Det brukar inte vara det. Killen som omkom utanför Ullarded dog i tjänst, det säger det mesta om hur farligt jobbet är för de som röjer upp på vägarna. Och hur vikigt det är att STANNA HEMMA när det blåser. Man får väl se till att ha lite nödförråd om man bor ute på landet. Så mycket har man väl lärt sig från alla stormar som drabbat landet...

Tåg inställda, inte oväntat det heller. Men händer något sånt så måste det finnas tålamod. Att det är människor som är bittra efter Gudrun kan jag förstå, men jag är såpass optimistisk att tro att el- och telebolag och så har lärt sig av sina misstag. Sen är det andra saker som fått mig att tycka att de inte är riktigt kloka, men det hör inte hit.

Etiketter:

måndag, januari 08, 2007

Dagens kommentar

Har varit och tränat, körde en timme på stepmaskin. Rätt skönt, med bra musik i lurarna går tiden fort, och med lite trevligt att titta på ;)
Satt i bastun som vanligt efteråt, och det är en kvinna som brukar träna ungefär samtidigt, och basta som var där. Vi pratade lite, vi har snackat nån gång tidigare också. När hon gick sa jag "Vi ses i bastun eller i gymmet"
Hennes svar:
"Om jag inte hälsar beror det på att jag inte känner igen dig med kläder på"

Etiketter:

Måndag måndag måndag

Okej, så har man igen varit hos der Shrink. Känslan är väl lite som vanligt, detta går inte att översätta på nåt bra sätt så jag använder ordet "Numb". Förlamad kanske...fast ändå inte. Som sagt, ibland är de engelska orden lättast att använda. Frågor som jag måste ställa finns här, men jag vet inte riktigt vad jag ska göra av dem. Nå't måste göras, och det snarast.

Känner mig rätt okej trots allt, såtillvida att det nog får bli ett besök till gymmet. Åtminstone för att ta en timma på stepmaskinen, konditionen behöver få jobba lite. Har inte varit på gymmet mer än en gång sen jul, så det är nog dax nu. Kan inte säga att jag lagt på mig något, så det är väl inge problem, mer att konditionen snabbt lägger av om man inte håller igång.

Sång som ljuder just nu: Where the streets have no name från Globen 9 juli 2001. Introt fyller mig av en sån speciell känsla, och alla skrik man hör förstärker den.

Etiketter:

fredag, januari 05, 2007

Trettondagsafton

Vad ska man göra en sån här dag då?
På fyran går "Hip hip hora". Välspelat, men plågsamt på ett sånt där tonårspinsamt vis.
Annars då? Tja, har väl hämtat mig från att frölunda förlorade i tisdags, trist att de åkte på bonk i går också. Nåja, det finns tid för dem att hämta sig, men de måste börja spela lite hockey nu ju. Inte är jag nån jättehockeyfantast direkt, men efter att ha varit där o båd buat och jublat åt laget så känns det mer som att ja...det betyder lite i alla fall.

I onsdags var det ett besök i Trånghalla, S bjöd på lite lunch, sen promenera vi till Bankeryd. Tog lite längre tid än hon tänkt sig, så sammanlagt cyklade jag ungefär två timmar den dan, och promenerade två timmar. Gjorde gott efter allt gift jag proppade i mig i tisdags. Sallad gjorde jag till middag. Igår...hmm, gjordes fan inte nåt nyttigt. Idag käka jag med Hacken på Jungle Thai och tog en liten promenad. Måste komma igång med nånting, få fason på livet. Kanske jag får mer ordning på resten om jag jag hittar ett nytt jobb.

Först o främst så måste hjärtat repareras. Så vad ska man göra..

Hur övertygar man sig att man kommit över någon som gjort en illa, som man tyckt om men som mer och mer vänt till en ilska och avsky. Som ligger inombords och bara kokar.
Det måste ut!

Etiketter:

onsdag, januari 03, 2007

På äventyr i Gbg

Oh dear
Har käkat en gång på Max - Ultimate Cheese med potatisgratäng PLUS en liten pommes.
En macka på shell select. Två cheeseburgare på McD Scandinavium + dricka. En storstrut. En Whopper Bacon BBQ eller vad den nu heter med lökringar o loka. Inte nyttigt! I morgon blir det gröt till frukost och blodpudding till middag - något nyttigt måste man ju få i sig.

Och vad gjordes då i Gbg, jo, det kollades Elitseriehockey, Frölunda - Mora. Resultatet: 1-2. Frölunda hade flest chanser, men klantade bort de allra flesta, och ibland undrades vad sjutton de höll på med. De verkade ha julskinkor i benen, ris ala malta i hjärnan, lutfisk i handlederna och vitsås i ögonen. Men det var i alla fall kul att uppleva en match där inne på hemmaarenan. En vinst hade väl varit lite mer känsla i dock. Det var en speciell känsla i inledningen, speakern berättade att Tommy Sandlin avlidit - ingen jag känner till så jättemycket men i alla fall - och bad oss ta en tyst minut. Och det var verkligen tyst, 11 880 personer kunde verkligen hålla klaffen. Gott! Och när nationalsången började sjungas så var det så känslosamt att nästan tårarna kom fram. Synd med förlust, men jag åker gärna till Scandinavium och hejar på laget med stort F :)

Annars har det varit psykologsession idag, tvättat har jag också gjort. Sov inte allra mest gångna natten, låt hoppas det blir bättre nu. Och just det, i morron blir det en stund på gymmet och stepmaskinen.
Sov gott!

Etiketter: