Måndag måndag måndag

Okej, så har man igen varit hos der Shrink. Känslan är väl lite som vanligt, detta går inte att översätta på nåt bra sätt så jag använder ordet "Numb". Förlamad kanske...fast ändå inte. Som sagt, ibland är de engelska orden lättast att använda. Frågor som jag måste ställa finns här, men jag vet inte riktigt vad jag ska göra av dem. Nå't måste göras, och det snarast.

Känner mig rätt okej trots allt, såtillvida att det nog får bli ett besök till gymmet. Åtminstone för att ta en timma på stepmaskinen, konditionen behöver få jobba lite. Har inte varit på gymmet mer än en gång sen jul, så det är nog dax nu. Kan inte säga att jag lagt på mig något, så det är väl inge problem, mer att konditionen snabbt lägger av om man inte håller igång.

Sång som ljuder just nu: Where the streets have no name från Globen 9 juli 2001. Introt fyller mig av en sån speciell känsla, och alla skrik man hör förstärker den.