Allt som krävs är några giriga människor....

...för att utrota ett djur som levt i miljontals år, och det mestadels för att det är prestige att ha en del av deras kroppar - som egentligen inte smakar så mycket - i soppa. Självklart talar jag om hajar.

Idag har filmen Sharkwater premiär, och den tar upp just problemet med hur ett av världens största levande rovdjur hastigt går mot utrotning på grund av jakten på hajfenor. De får fenorna avskurna och slängs tillbaka i vattnet där de drunknar. Den som läst boken "Hajen" och andra mer faktaorienterade böcker vet att hajen inte överlever stillastående, att den måste röra sig för att få syre. Utan fenor kan den inte göra det.

Hajfenor är en miljardindustri, ett kilo är värt tusentals kronor, men som sagt - det är en smaklös ingrediens - kryddor och kyckling ingår i receptet. Så vad säger det om oss. I november förra året ägde en traditionell valjakt rum, tusen valar som skulle dödas i "vetenskapligt syfte". Brian May tog upp detta med mycket ilska och frustration över hur illa vi beter oss mot de andra varelser vi delar världen med.

Hajar skrämmer oss, mycket kan man nog "tacka" Spielbergs mästerliga film för det. Men med åren har även allt mer kunskap om de har varelserna kommit fram, och vi vet att de är en viktig del av vårt ekosystem. Havet fungerar inte utan dem. Men men, vi måste ju äta soppa...

Jag blir väldigt arg när jag hör och läser om hur vi allt mer driver världen åt helvete på grund av girighet, särskilt när vi så väl VET att allt vi gör påverkar miljön. Vart slutar det hela..? När ska galenskaperna sluta?

Bilden ovan är från filmen "Hajen" - en av få bilder av en riktigt, haj. Filmad av Ron och Valerie Taylor. (c) Universal