God Jul!

Ledsen

Jo, det är just det jag är nu. Faktiskt väldigt ledsen till och med.
I måndags så tog jag steget att sätta punkt för en vänskap med L, som jag ju känner rätt så starkt för. Men då känslorna inte är besvarade, och då det känns som jag liksom hamnar i läget att jag får nöja mig med det jag får, och tacksamt ta emot det utan att få särskilt mycket så kändes det som det enda rätta att göra.

Om kontakten kommer återupptas längre fram i tiden när det blivit någon form av balans kan jag inte sia om. Det handlar väl mycket om vad det blir för ansträngningar från hennes håll. Jag känner att jag gjort mitt nu i alla fall.

Det som är skönt är att även om jag är ledsen så har jag i alla fall grepp om det. Det har fått en känslomässig betydelse, som psykologen pratade om så mycket under de fem år jag gick dit. Så även om det är ett sorgligt beslut så är det i alla fall bra för min personliga utveckling. Få väl se om det leder till att jag hittar någonstans vad relationer beträffar annars också. Någon att krama på så här års vore ju inte fel direkt...

U2 i ett nytt perspektiv

Så har jag då besökt Göteborg och sett konsertfilmen U23D. En väldigt speciell upplevelse måste jag säga. Man vänjer sig ganska snabbt vid själva 3D-bilden, glasögonen som man får låna av bion är inte direkt snygga, men går bra att ha även om man bär vanliga glasögon.



Musiken är som nog de flesta vet av yppersta slag, urvalet från konserten är bra. Saknar dock "I still haven't found what I'm looking for", kan tänka mig att den Argentinska publiken gjorde ett mäktigt allsångsnummer av sången. Men som sagt, konsertens kärna finns kvar, och det finns utrymme för tårar i ögonen av alla känslor som väcks av sångerna.
En solklar fyra får filmen av mig. Den visas bara på 3 biografer här i landet, så det vill till att vara i rätt stad också. Eller helt enkelt ta sig tid att åka till rätt stad.