tisdag, februari 14, 2006

Din vän är TV-kocken

Eller i alla fall en bra rådgivare, och även inspiratör. Fick tips att använda salt för att göra rent gjutjärnsstekpannan, fungerade väl. Tur att salt är billigt...
Sen gjorde hon en potatismos till halstrad fisk, så det blev potatismos och kotletter :) Gott och smaskens. Skaffa en ångkokare, gör riktigt bra jobb med grönsaker.

Vart ute på promenad med Jimp idag, även han ogillar den hära Valentin-grejen. Vi promenerade från A6 via vätterstrand, stationen och genom stan till Centralkonditorit. Vi är båda av åsikten att det varit bättre att ha fettisdagen idag, så det blev semla. Helt okej.

Sitter och kollar Scrubs. Bra serie, igår tog de upp temat med föräldrar som dör. Fick lite tankar där, har liksom ingen direkt klar bild av allt kring tiden då pappa gick bort, mamma minns jag bättre, det var trots allt inte mer än fyra år sedan. För man reagerar ju på ett sätt, man handlar på ett annat. Men reaktionen visar sig inte, inte så det känns, inte direkt. Och den gjorde inte det när pappa gick bort. Utan den smällen kom ett och ett halvt år senare när jag gick på tredje gymnasieåret, och jag bara totalsjönk. Mycket! Jag borde nog ha snackat med nån typ direkt efteråt, nån psykolog eller så. Men tanken slog mig inte, det var något helt okänt för mig. När mamma gick bort så var det bättre förutsättningar, även om det tog nästan ett halvår innan jag fick träffa någon. Men han är fortfarande min psykolog, så jag antar att det visat att jag behöver gå dit varje vecka och prata om saker och ting. Ibland är jag inte riktigt säker på vad, men sen ibland så kommer det en uplightning. More to come...kanske.

1 kommentarer:

Klockan februari 15, 2006 10:12 fm , Anonymous Anonym sa...

Nu har jag hittat hit, tack för adressen! :-)
Hoppas du har en bra dag!

 

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida